Jag har varit konfirmationsassistent i snart två år. Och jag är grymt imponerad över hur snälla, vänliga och kloka alla konfirmander är. Det finns inget ont i dem.
Dagens träff handlade mycket om vad som är rätt och fel att göra vid olika situationer. En sak de skulle ta ställning till var ifall de skulle kunna skolka från en tråkig lektion för att vara med en kille/tjej de gillar. Svaret var nej. De skulle aldrig kunna tänka sig missa en lektion för att vara med den de gillar. En annan fråga var när man ska hjälpa folk, och då svarade de alltid. Då frågade jag ifall det var killen/tjejen som vi pratade om innan som hade ett problem som bara DE kunde hjälpa honom med, skulle de fortfarande gå på lektionen då? Men nej, inte ens då skulle de skippa en lektion, problemet kunde de hjälpa honom/henne med innan eller efter lektionen.
Jag önskar att jag kunde tänka lika vettigt som dem.